Mitt elvaåriga jag

Idag på engelskan skulle vi ta oss in i vårt sinne och typ återskapa en bild av den person vi var när vi gick i femman. Min återskapning var en väldigt lång men mullig tjej som inte hade någon koll på sitt hår över huvud taget.

Den elvaåriga Hannas hår påminde väldigt mycket om Hermione Granger på många vis förutom det burriga håret så är hon smart och lite av en besserweizer ( stavning? )och hon har inte mycket vänner.

De vänner hon typ har bråkar antingen med varandra eller fryser ute henne, så därför bosätter hon sig på skolan bibliotek och trivs med att vara ensam. Böckerna bråkar aldrig eller fryser ute henne och hon lär sig ganska mycket mer än de andra, vilket gör att hon blir en favoritelev hos många lärare, detta gör att vissa är avundsjuka på henne men även andra smarta elever ser henne som ett hinder för att det blir som en tävlan om vem som är smartast.

I sinom tid leder även detta till att den elvaåriga Hanna börjar sätta höga krav på sig, dels för att fortsätta vara duktig men även för att få den uppmärksamhet hon inte får av sina föräldrar för att hennes monster till lillasyster slukar all uppmärksamhet.

Det låter som ett ganska sorgligt liv, men eftersom hon har kören och in princip sin enda kompis i kören så blir det ljusglimten i hennes liv förutom Harry Potter, böcker och Star Wars.
------------------------------------------------------------------------

Detta är sant, så här var mitt liv in princip som jag kommer ihåg det när jag var elva år. Jag är glad att jag inte är elva år längre för jag känner mig så mycket lyckligare och jag har nog mycket roligare än då.

Hur var ni när ni var elva år?

Schölölö!