Jag vet inte om ni har läst artikeln i Sydsvenskan, där man berättar om en tränare som förgrep sig sexuellt på handbollsspelare. Annars kan ni läsa den här. Jag har läst den och det är sjukt att sånt förekommer, och allt fler och fler idrottsmänniskor kommer fram och berättar om hur de blev sexuellt förgripna av sina tränare.

Det sjukaste är att det krävs att en gammal proffsidrottare måste släppa en bok om sina hemska upplevelser med sin tränare för att resten av alla idrottsmänniskor som blivit utsatta måste träda fram. Jag menar inte att det är dåligt att de träder fram, utan tvärtom bättre för det blir som en ljusglimt för de som är utsatts idag att kämpa och få stöd för att få ett slut på helvetet.

Det som är synd, både i Patrik Sjöbergs fall och i Lugis fall är att det kommer fram nu istället för tidigare. Efter att dessa hemska människor dött. Hade det kommit fram tidigare kunde de jäklarna fått de straff de förtjänat! Istället har dessa människor fått må så dåligt, de hade nog mått mindre dåligt.

Eller som i Lugi där man försökte tysta ner allt och de som kämpade för att det skulle komma ut orkade inte, utan gav upp istället. Det är så dåligt!

Detta var nog allt jag hade för att skriva idag.

Schölölö!